Vad göra när avmaskningen inte fungerar?

Vissa hästar avmaskas upp till sex gånger per år för att hålla parasiterna borta. Andra hästar får endast en årlig avmaskning.

Veterinärinstitutet i Oslo har i ett norskt-svenskt projekt undersökt i vilken utsträckning parasiter faktiskt dödas av en avmaskningskur. Resultaten är inte uppmuntrande.

Undersökte resistens

Under två år gjorde forskarna undersökningar i fler än 100 stora och små stall i Norge.

Målet för forskarna Inger Sofie Hamnes och hennes kollega Carl Fredrik Ihler på NVH (Norges veterinärhögskola) var att kartlägga resistens och kontrollåtgärder när det gäller parasiter.

Studierna har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.

- Vi frågade hästägarna hur ofta de avmaskar och om de har andra förebyggande åtgärder. De har också svarat på vem de frågar om råd när det gäller parasitkontroll, säger Inger Sofie Hamnes.

 

Det var stor skillnad i hantering mellan de olika stallarna. Trenden är att stora stall och stuterier oftare avmaskar i nära samarbete med veterinärer, medan mindre stall ger färre doser per år.

Gödsel från avmaskade hästar kontrollerades

Vid Veterinärinstitutet kontrollerade forskarna hästgödsel från 184 hästar fördelat på 20 stora stallar som hade behandlats med olika avmaskningsmedel 10 dagar i förväg. Resultaten visade att drygt 40 procent av hästarna var parasitfria, trots att de hade just blivit avmaskade.

- Jag fruktade tyvärr att det var så. Resultaten överensstämmer med en tidigare studie vid NVH 1995, där 14 av 17 stallerna hade en reducerad effekt av avmaskningsmedel.

På 1960-talet kom flera nya avmaskningsmedel på marknaden. Optimism var hög, man trodde att det nu fanns en permanent lösning för att bekämpa parasiter hos olika djur. Men glädjen var kortvarig. Efter några år sågs de första resistenta parasiterna hos får.

De senaste 30 åren har det inte utvecklats några nya preparat av denna typ på marknaden. Samtidigt kommer rapporter från hela världen att avmaskningsmedel med brett spektrum har tappat effekt.

Resistens har kommit för att stanna

De preparat som nu använts i cirka 50 år har utvecklat resistens mot anthelmintika. Det har skett en mutation som sedan gått i arv. Vissa maskar har gener som gör dem resistenta mot ett visst läkemedel, och denna resistens går i arv. Om hästen varje gång avmaskas med samma preparat ger det perfekta förhållanden för de resistenta parasiter som då blir ännu fler.

Undersökningarna från Veterinärinstitutet visar att avmaskningsmedlen fungerar olika. Panacur och Banminth fungerar klart sämst, medan Ivomec är det enda av de tre avmaskningsmedlen som för närvarande fungerar korrekt.

- Vi måste sluta tro att vi kan behandla oss bort från problemet. Resistenta parasiter hos häst försvinner inte, säger Inger Sofie Hamnes.

Som en del av forskningprojektet pågår analyser vid SLU i Sverige som undersöker om det finns någon genetisk likhet mellan resistenta rundmaskar i Norge och Sverige, men resultaten är ännu inte klara.

Måste tänka nytt

Förebyggande åtgärder är den framtida lösningen för att undvika ökad resistens. Betesputsning, anläggning av grus eller sand i rasthagar samt sambetning med andra djurslag är bra åtgärder. Betesmarker behöver dessutom få vila ibland. Inga maskar kan överleva i en hage som har varit hästfri i två år.

Text: Carin Wrange, HästSverige 2012-04-17
Ansvarig forskare: Inger Sofie Hamnes, NVH
Projekt: Gastrointestinala nematoder hos hästar. Anthelmintikaresistens och bedömning av kontrollåtgärder mot parasitinfektioner.
Artikeln är publicerad i Hästsverige www.hastsverige.se

Är det riskfritt att avmaska sin häst ?

 

Vad händer när kemiska substanser från avmaskningsmedel samt toxiner från döda maskar läcker igenom tarmbarriären ut i blodbana och kropp ?

Förutom en kraftig påverkan på den mikrobiologiska flora som finns i tarmen kan även tarmens rörelseförmåga och transport och upptag av näring påverkas. 2010 gjordes en litteraturstudie av J. Hedenby, "Spolmaskassocierad Kolik hos Häst" Studien visade ett starkt samband mellan avmaskning och spolmaskassocierad kolik. Majoriteten av hästarna som redovisas i denna studie var avmaskade ett till fem dygn innan koliken debuterade (Schusser, 1988; Southwood et al., 1996; Cribb et al., 2006).
Allt som ofta ges "hästen kan få kolik av parasiter" som ett skäl till avmaskning. studien Parasitförekomst hos häst – samband med kolik och avmaskningsrutiner En fall-kontrollstudie
Exmensarbete inom veterinärprogrammet av Camilla Mörby , 2017, visade i sitt examensarbete att inget samband kan påvisas mellan ospecificerad kolik och förekomst av parasiterna S. vulgaris = stor blodmask, A. perfoliata =bandmask eller Cyathostominae spp = små blodmaskar., där parasitär förekomst fastställts med träckprovsanalys. Det fanns heller ingen signifikant högre förekomst av S. vulgaris hos de hästar (oavsett fall/kontroll) som avmaskades endast efter indikation från träckprov, jämfört med hästar som avmaskades regelbundet en eller 2-4 gånger per år.

Är man en uppfödare, bedriver stuteri eller är privatperson med unghästar där spolmask förekommer är det viktigt att ha tillräckligt med mark eller tex alternera med grannens kor och arbeta förebyggande för att undvika problem eftersom det finns en utbredd resistensproblematik.

Tyvärr verkar det finnas en utbredd kunskapsbrist vad gäller både träckanalyser och kemiska avmaskningsmedels effekt på mag/tarmbalansen.
Att göra en träckanalys vill jag påstå är ett billigt litet hälsotest. När man använder sig av örblandningar i avmaskande syfte är det från träckanalysen vi får svar på hur väl hästen kommit i balans efter en kur.

På hösten då träckanalyser från hästar som använder örtblandningar (Equus Mundi & VermX) kommer in är mitt arbete extra roligt ! Att få följa hästar som har eller har haft större eller mindre obalans i sin mage och tarm med ett sänkt immunförsvar och därmed mycket parasitangrepp som kommit i balans och stärkts upp, med inga eller lite parasiter som resultat...helt utan kemi. Till er som skriver ut recept utan en träckanalys och ni som avmaskar utan att veta om det behövs och då ofta med ett starkt långverkande avmaskningsmedel vill jag säga.......är det värt att riskera hästarnas hälsa för några hundralappar ? Vill helst inte uppleva så många hästar vars ägare ringt det senaste året och beskriver sjuka/förgiftade hästar med kolik, förgiftningsfång, utslag, eksem som uppkommit i samband med avmaskning(ofta samma dag men även flera veckor efter).

Att arbeta förebyggande med betesplanering, sambete med andra djurslag, träckanalys, örter, att hästen får uttrycka sitt naturliga beteende i flock och med möjlighet att röra sig och småäta fritt över dygnet för att må bra både fysiskt och psykiskt borde vi alla arbeta med först och främst INTE använda kemiska avmaskningsmedel som en genväg eller för att man inte kan erbjuda hästen tillfredställande hagar och miljö.

Anki Olofsson, Doktor Mikrobiologi
Häst & HusdjursLabbet

Helhetshälsa för Häst & andra djur